ensam och övergiven
Det är inte förren man pratar med Jojjo som man inser hur ensam man känner sig. Hur få människor man har att prata med. Hur meningslöst allt känns när man bara sitter inne hela dagarna.
Jag har inte ens ork att önska att jag levde i någon av de många serierna jag tittar på, för jag e ju fortfarande jag och det ändras ju inte var jag än befinner mig. Dessutom finns det så mycket som jag inte skulle vilja ge upp. Min familj t.ex. (inte ens pappa), Jojjo, Susanna, kolhusteatern och allt annat som är bra med mitt liv. Där ingår oxå min kurator. Alla borde ha en Mari att prata med när ingen annan orkar lyssna.
För övrigt har jag varit en duktig flicka och sökt till skolan idag. Och på tisdag ska jag in till flen och prata med Bettan och de andra lärarna där. Föhoppningsvis resulterar det i praktik och inga fler tråkiga sysslolösa dagar.
Jag har inte ens ork att önska att jag levde i någon av de många serierna jag tittar på, för jag e ju fortfarande jag och det ändras ju inte var jag än befinner mig. Dessutom finns det så mycket som jag inte skulle vilja ge upp. Min familj t.ex. (inte ens pappa), Jojjo, Susanna, kolhusteatern och allt annat som är bra med mitt liv. Där ingår oxå min kurator. Alla borde ha en Mari att prata med när ingen annan orkar lyssna.
För övrigt har jag varit en duktig flicka och sökt till skolan idag. Och på tisdag ska jag in till flen och prata med Bettan och de andra lärarna där. Föhoppningsvis resulterar det i praktik och inga fler tråkiga sysslolösa dagar.
Kommentarer
Postat av: kexii
trevligt att veta att man har sånt bra inflytande... x)
Trackback
