pingvinflickan

Oki, nu har jag ÄNTLIGEN fått tag på Bettan. Hon skulle kolla om hon får ta emot praktikanter sen skulle hon ringa mig, så vi får se hur det går! Jag tänker iallafall vara positiv =D

Just nu sitter jag och nördar soundtracket till All Shook Up och längtar till Söndag. Förra veckan ville jag inte alls åka på repet och nu kan jag knappt vänta!

Nu e jag så glad som jag möjligen kan bli! =D Dansar runt och sjunger med Anna i köket. Tänk vad några ord kan göra! Nu har jag dessutom äntligen manus till All Shook Up! Det gillar vi!
Nu ska jag nog sluta dansa och ta och döda lite troll istället! =D

Mat skulle sitta fint just nu. Och en dush. Och lite sömn. Eller åtminstone lite Young Sherlock Holmes.
Sen är det Kolhusteatern imorgon. Jag ser inte riktigt fram emot det just nu på grund av hur jag har mått de senaste dagarna, men det blir säkert bättre bara jag tar mig dit.
Nu ska vi visst äta, vad trevligt! =D

Jag är mycket gladare idag, om det inte vore för den helvetiska IBSen så skulle jag kanske tillochmed klassa mig själv som glad. Jag vet varför jag har ont. Jag var deppig och mådde dåligt igår och det triggar alltid igång magvärken. Imorgon kommer jag kanske vara helt bra igen. Vi får hoppas! Så länge får jag försöka tänka positiva tankar och fokusera på sånt jag tycker om. Som alla mina kära vänner tillexempel =D

Är det normalt att blotta anblicken av en person som du inte sett på flera år kan få dig att vilja gråta?
Jag har uppenbarligenen sådan person. Vad som är värre är att jag har flera personer som jag så gärna vill undvika att det hindrade mig från att gå på mina kompisars förlovningsfest! Det här är inte normalt och uppenbarligen hindrar det mig rejält. Jag mår mycket bättre nu än vad jag gjorde i nian och jag har tuffat på mig rejält men det hindrar mig uppenbarligen inte från att få ångestattacker och noja över saker som jag inte ens borde bry mig om. Kexii undrar så ofta när hon mår dåligt hur någon står ut med henne, varför gör hon så här mot andra?  Nu är det min tur: Hur kan någon människa stå ut med mig? Jag vet att jag är aldeles för deprimerande för att någon (som inte har vuxit upp med mig och på så sätt vant sig) ska orka med mig en längre tid. Hur bra jag än mår, hur glad jag än är, så slutar det ändå alltid med att jag gråter, gömmer mig och känner mig ensam och meningslös. Och jag lovar att var det fler som läste det här så skulle jag aldrig skriva här men jag behöver verkligen ett utlopp just nu. Jag behöver avreagera mig och då passar det ju bra att skriva.
Jag vet inte riktigt vad som hände, ena sekunden var jag glad och skulle titta på Bleach och nästa är jag jättedeppig och kan inte hitta en mening med nånting.
Jag har ingen praktik, jag sitter ensam hela dagarna, jag är urusel på att sjunga och dansa och det är precis vad jag ska göra i kolhusteatern, jag går inte i skolan för att jag inte hade allmän behörighet! Inte konstigt att jag känner mig misslyckad! Men jag ska nog titta lite på Bleach och läsa lite om Sherlock Holmes, det kanske får allt att kännas lite bättre. Yea det hjälper säkert att läsa om en supersmart person. Får mig säker att känna mig mindre misslyckad!

"Nothing happens to me". Så sa Watson och strax efter träffade han Sherlock Holmes. Tror ni att jag oxå får träffa Sherlock om jag säger så. Jag hoppas det. Så länge han inte analyserar meg, vilket förmodligen skulle bli det första han gjorde.
Sista avsnittet av andra säsongen ikväll. Det ser jag fram emot! Det gör det nästan okej att min mage har sett till att jag inte kan gå på fest ikväll. Synd, jag ville ju gå.

Nu ska jag slå upp ett ord på google translate för att bevisa för Andreas att jag visst stavade det rätt!

Ja, man kan ju nästan tro att det är det med tanke på hur mycket jag tänker på semlor just nu.
Men idag får det faktiskt bli en klagoblogg för att jag har så otroligt ont i magen. Jag har haft ont i flera dagar och sen var det helt bra igår och idag gör det mer ont än vad det har gjort de andra dagarna. Dessutom får jag aldrig svar om praktikplats och det stressar mig och idag känns det som det ända jag har att se fram emot är fisken jag ska äta till lunch =(

Jag lovar att jag ska försöka vara lite gladare imorgon.

Han drar fram sitt svärd ur sitt höftskynke, en "diskution" mellan honom och en av hans kompisar bryter ut efter orden "It looks like your thing, does'nt it?"
Denna diskution innehåller även meningen "My thing is much harder than your thing!"
Och jag lovar, egentligen pratar de om vapen!

Lycka är att gå in på adlibris och inse att första volymen av nya batman kommer ut i maj! Visst, det är ett tag dit och så men senast jag kollade fanns det inte ett spår av den på varken adlibris eller cdon och jag började bli lite smått rädd att jag skulle behöva vänta ett år på den eller att den inte skulle komma alls.

En annan sak som gör mig lycklig är Sherlock och det faktum att jag nu har första säsongen på dvd (tekniskt sett är det Maria som har den på dvd, men spelarroll)
Och när vi ändå är inne på ämnet Sherlock Holmes så har jag beställt första boken i Young Sherlock Holmes plus första Artemis Fowl! =D

Sen börjar jag ju varje dag på ett bra sätt med proviva och min fruktansvärda magmedicin som jag visst råkat strunta i att ta i en vecka nu. Enda negativa på den punkten är att jag misstänker att jag kanske åt lite för gammal yogurt med medicinen, den var aldeles rinnig och hade en lite konstig eftersmak.

Jag har räknat ut att om jag kollar på tio avsnitt om dagen av Bleach såkommer jag ha sett färdigt på serien om en vecka. Eller, intye sett färdigt helt, det kommer lixom nya avsnitt hela tiden och den japanska versionen är ca 100 avsnitt före den engelska, men jag kan inte titta på japanska versionen för jag får så svårt att koncentrera mig om jag måste läsa vad de säger hela tiden.

Jag är fortfarande sugen på semlor btw. Undrar om jag kan få Anna till att göra våfflor när hon kommer hem, det e ju inte semlor precis, men nästan lika gott. =D

Alla hjärtans dag idag...
Inte för att jag bryr mig särskilt mycket egentligen, hade brytt mig mer om det var våffeldagen eller fettisdagen. Alla dagar man får äta våfflor och semlor är värdan att fira!
Fy vad jag blev sugen på semlor... och våfflor...

Jag har många smarta vänner. Jojjo t.ex. kunde iallafall otroligt mycket om historia, hon vet mer än vad som är nyttigt om antideprissiva och det mesta om psykologi. Maria kan lite av varje och Andreas är en naturbegåvning på allt som har med jordbruk att göra. Så vad kan jag? Jo, om ninågon gång skulle behöva veta vad digimon-karaktärerna har för tecken så är jag rätt person. Om ni vill ha en lista på barbiedockor från nittiotalet kan ni oxå komma till mig. Vill ni ha en kultförklarad manga så kan jag ge er lite tips. Och ja, jag kan även räkna upp en lista på pokemon som är längre än vad som är nyttigt. Vad jag är riktigt bra på är otroligt onödiga saker. När ska jag få användning av de här kunskaperna? Det är ju inte direkt nödvändigt att kunna räkna upp disneyklassiker i kronologisk ordning.
Och bara för att göra en sak klar: det här är inte saker som jag sitter och läser på, jag råkar bara komma ihåg en hel del mer om dessa onödiga saker än andra. En normal person (i min ålder) skulle t.ex. fråga "fanns det inte en pokemon som hette Charmander eller nåt sånt?" medans jag skulle vara personen som svarar på frågan med " Jo det gör det! Den utvecklas till Charmeleon som utvecklas till Charizard, ser ut som en lite orange dinosaurie, är en eldtyp, jag tror att den är typ nr 7 eller nåt, den är en starterpokemon i kantoregionen" och sedan går på i 15 minuter till om hur jag kan räkna upp alla 5 pokemonregioner och starterpokemonen för samtliga regioner.
Nej då, jag är inte det minsta nördig! Och någonstans djupt inne är jag glad över att vara så nördig, jag är glad över att kunna det här, det är ju en del av vem jag är. Sen kunde man ju önska att sakerna jag lär mig i skolan skulle fastna lika lätt! Jag har kunnat digimonbarnens tecken sen jag var typ 8 men jag kommer bara ihåg en bråkdel av vad jag lärde mig i skolan förra året!
Men men, är man konstig så är man!